Byanamnet Fällfors förekommer vid de flesta större älvarna i Västerbotten. Platserna ligger vid större forsar och fall (fälle = fall) där vandringsfisk som lax och havsöring har svårt att passera. Här har det sedan lång tid förekommit fiske efter framförallt lax men även börting, d.v.s. havsöring.
Pionjärerna för fisket i Fällfors var ”Bjärtenmannen” och ”Mjösjömannen”. Dessa var de två första fastighetsägarna i området och de utnyttjade de goda fångstmöjligheterna av lax vid fallet. Fisket skedde med en typ av laxnot.
Från mitten av 1800–talet var det huvudsakligen Fällfors by som bedrev fiske i fallet. En man vid namn Albert Lundberg observerade under flottleds-arbete i älven, hur laxarna hoppade i fallet. Han konstruerade då ett unikt fiskeredskap, den första s.k.hopplådan. Lådan hängdes ut precis framför fallet där laxarna fastnade när de försökte hoppa uppför det branta fallet. Fisket var effektivt och som mest hängde tre hopplådor vid Fällforsfallet. Fällfors by fiskade med två lådor och Mjösjö by med den tredje.
Fiskesäsongen sträckte sig från veckan före midsommar till Olofdagen den 29 juli, då laxen slutade hoppa i fallet. Fångsterna under en säsong varierade men under de bästa åren fångades när-mare hundra laxar i dessa hopplådor.
I början på 1950–talet konstruerades den andra typen av fiskeredskap som användes i Fällfors. Konstruktörer var Kalle Lundberg och Kurt Strandberg, båda från Mjösjö. Redskapet var en s.k.laxmina som med hjälp av en kranarm sänktes ned i huvudströmfåran nedanför fallet. Fångstminan är konstruerad unge-fär som en mjärde och laxen fångades när den vandrade upp mot fallet.
Samtidigt med byggandet av laxminan blev emellertid laxfisket utanför Lögde-älvens mynning alltmer intensivt. Antalet fiskare ökade markant och redskapen blev allt effektivare. Detta resulterade i att färre laxar lyckades vandra upp i äl-ven och det sågs endast enstaka laxar i Fällforsfallet. Den dåliga tillgången på lax medförde att allt fiske upphörde i mitten på 1950–talet.
Sedan 1992 finns Sveriges första laxtunnel i Fällfors. Den är utformad som en bergtunnel vid sidan av fallet med s.k.kulpertrappor, och tack vare den kan laxen vandra ytterligare tio mil uppströms älven, vilket gynnar repro-duktionen.
Vid Fällforsfallet finns fina vindskydd på båda sidor om älven.