Långrumpskogen – naturreservat

Långrumpskogen är en av norra Sveriges mest skyddsvärda naturskogar. Området är 122 ha stort och ligger mitt i övergången mellan dalens älv- och fjärdsediment. Området karaktäriseras av långsträckta låga moränryggar, s.k. drumliner, med ett bestånd av talldominerad urskog.

En rad insektsarter trivs i den gamla skogsmiljön, men de har blivit allt mer sällsynta i takt med att virkesproduktionen tagit över stora delar av landskapet. De två ovanliga arterna större barkplattbagge och mindre barkplattbagge finns i Långrumpskogen, den förstnämnda är endast känd från sjuåtta lokaler i hela världen. Båda arterna kräver att skogen ska vara orörd under mycket lång tid. De finns därför bara i grannaturskogar som knappast någonsin brunnit. Skogsbränder var ju annars en återkommande och viktig ekologisk faktor i Norrlands skogar. Områden med sumpmark och fuktiga partier kallas för brandrefugier och i sådana miljöer kan man hitta sällsynta arter av insekter och växter.

Genom reservatet rinner Långrumpbäcken och längs bäcken breder ett några hundra meter brett bälte med sumpgranskog ut sig. Enstaka grova tallar, aspar och döende glasbjörkar finns också. På aspstammarna växer det i vissa fall lunglav. Marken är täckt med vitmossa, mattor av klotstarr och tjocka björnmossfällar.